Det var vad min svägerska (23år) sa när hon hade kommit in genom dörren och satt sig i den stora gråa soffan från bolia.com.
Nu ska ni få veta hur det ligger till med NordNegern och hans önskan om en liten kopia av sig själv.
Han vill INTE ha barn!!!
Han har aldrig för sitt liv kunnat förstå varför man skulle vilja detta, han kan förstå att det e skönt att veta att någon älskar en villkårslöst men inte genom ett barn!
Han tycker att barn luktar lite konstigt, skriker, e fula och framför allt kostar pengar. (som han vill lägga på sig själv och sin man)
Det som förbryllade mig med just detta är att när min svägerska kom o sa att hon var gravid i dag så kände jag bara en sak.
Behåll barnet! Jag vill ha ett litet barn i mitt liv!
Kan sånt här ändras över en natt?
Så vitt jag kan minnas så vill jag INTE ha barn igår, men nu tror jag att jag vill det!
Jag vill att hon ska behålla det. På något sätt så känner jag mig delaktig i hennes liv nu och det känns som om ett barn inte bara e ett tillskott till hennes och henner pojkväns liv utan även till mit och min mans!
Jag vill vara ”the gay uncle” som tar med lilla Felix (Var fick jag det ifrån?) på skansen, köper glass och som han sedan kan se på en scenen och berätta för sina klasskompisar att min morbrors man e musikalartist! (Alternativt musikalstjärna)