Archive for februari, 2007

h1

Min kärlek (ska brinna?)

februari 22, 2007

Så var det en ny dag.
I natt hittade jag en text som jag skickade till min man ibörjan av vårat förhållande.
Blev faktiskt lite ny kär bara av att läsa den.

Du är utan tvekan den vackraste människa som jag vet!!!
Kärleken är total till dig!
Att älska någon till den höga graden som jag gör tillhör inte vardagen.
Jag är förlorad på ett sätt som skrämmer och värmer. Min kärlekslåga brinner så hett att jag nästan bränner mig själv på den.
Jag önskar verkligen att du är den som jag får dela mitt liv med. Jag vet att det är tidigt att säga så… Men jag tror att om man är ärlig och söker djup i sitt hjärta så vet man på 1 sekund om man hittat rätt.
Det e så de känns för mig. Jag vill bli en bättre männsika med dig. Jag vill göra dig lycklig!
Jag vill kämpa och dela mina tunga stunder med dig och jag vill ALLTID finnas där för dig!
Om inte detta är äkta kärlek så vet jag inte vad det är!
Jag vet bara en sak till hundra procent…
Jag har inte mått så här bra någonsin i mitt liv!

TACK för det!

Annons
h1

Cynism a la NordNegern

februari 21, 2007

Tror att bögställen trots sin öppenhet kan vara ett av dom mest obekväma ställan jag kan finna mig själv på.
Sitter jag ensam på ett gay vänligt ställe känner jag min antingen uttittad deller misslyckad.
Kan man inte få sitta ensam och bara ta en öl och njuta av livet i väntan på sin älskade utan att man blir antingen raggad på eller tittad på som om alla sugna gubbar/män tänkte.
Men herre gud har han inte nån vän, pojkvän eller livskvalitet.
Sedan undrar jag om detta e ett allmänt fenomen eller om det e speciellt hos bögar?
Jag har så svårt att tänka mig att singel tjejer som sitter på ett ställe uppfattas som misslyckade eller minde åtråvärda för att det inte har sällskap. Den gemensamma nämnaren i det fallet e i så fall att man får blickar på ett eventuellt oönskat sätt!
Men vad vet jag?
Jag sitter ju bara i Oslo på en gay bar och tar mig en Corona i väntan på att min blivande man ska komma med tåget!
Till höger om mig sitter en kille/man i 30-35 års åldern. Han käkar en burgare som ser enormt god ut. Till vänster två killar som inte verkar vara tillsammans med som nog känner varandra sedan innan. Cynisk som jag är tror jag ju att dom har knullat nån gång för länge sedan… För det e ju så som man lär känna nya bögar!
Först knullar man sedan e ingen intresserad av mer så då blir man vänner, eller så är en intresserad men inte den andra. Men då blir man också vänner till slut!

h1

You raise me up!

februari 21, 2007

Tänk vad glad man kan bli bara av att bli omnämnd! (Det e kanske inte så ”bara”)
Jag tänker inte sitta här o låssas som att det e lite sådär halvskoj, nä jag tänkte sjunga ut min lycka!!!

(Följande text skall sjungas)

You raise me uuuup so I can stand om mountains!
You raise me uuuup when you mentioned my name on your blogg!
I am strong when I am on you blogg page!
You raise me uuuup to all that i can be!

(Slut på sången)

Tack för ditt omnämnande Naknaryskavader.

h1

Vitt(o), vitt(o) i staden.

februari 21, 2007

H2o som är nedkylt i små små kristaller, vitt och vackert och så JÄVLA irriterande!
Kanske inte så mycket för att det finns utan snarare för att lokaltrafiken i min stad blir helt överumplad varje år!
Sitter dom där på stadskontoret (om det nu e där som dom har hand om sånt) och tittar ut och säger.
– KÄRA NÅN, Vad e detta? Det e ju helt vitt och kallt!!!
Det kommer snö varje år och ändå slutar allt att funka… och efter som komunen har en buget på hur mycket plogning får kosta så passar alla små giriga plogföretag på att ploga asfalt när första snön faller så när det sedan faktiskt snöar så har dom gjort slut på alla pengar, vilker resulterar i att den inte blir plogat när det faktiskt skulle behövas!

Tur att det bara är så här varje år!

h1

Odödlig?

februari 21, 2007

Enligt ett test jag såg på trollhares sida så ska jag bli 114år gammal!
Tror nog att jag kommer att vara sveriges älsta musikalartist.
114år!!!
Jippie och tjoho!

h1

Mer sanning och schlager!

februari 20, 2007

Det finns en sak som jag har tänkt en del på.

Vad är att vara riktigt lycklig?

Jag tar mig själv som exmpel. Jag har fantastiska föräldrar som båda är lyckade och framgångsrika innom sina yrken. Dom lever fortfarande tillsammans som makar. (om det nu e tecken på lycka) Dom har alltid och kommer alltid att stötta mig i mitt liv, mina val och beslut. (Som att komma ut, bli artist osv)
Jag har ett yrke som många skulle göra nästan vad som helst för att jobba med.
Jag träffar massor av begåvade, fina, vackra, snälla, generösa (trasiga, ångestfyllda) människor i mitt yrke. Jag har en underbart fin lägenhet med massor av expensiva prylar.
Jag har några få riktigt goda vänner som jag VET att jag alltid kan lite på i alla lägen!
And on top of all… så har jag (en galen, aningens labil, stor, svart, begåvad man i sina hittils bästa år) en sanslöst fin man som älskar mig och som vill ge mig evig livs lång kärlek!

Herre gud när jag läser detta själv blir JAG avundsjuk på ”hans” liv!

Men endå så e jag inte helt nöjd, jag vill ALLTID ha mer av något. Bli bättre, sträva efter det i perferin, söka nytt, större.
Så en dag så slog det mig.
Den enda gången jag e riktigt, innerligt lycklig är när jag planerar, drömmer, fantiserar om framtida lycka! (då e allt perfekt)

h1

Disken (den eviga kampen)

februari 20, 2007

Är det omöjligt att inte irritera sig över vem som ska diska?
Hur svårt kan det vara? Man diskar efter maten… om en (läs jag) har gjort mat, gått med sopor, handlat och fixat hela dagen så kan väl kanske den andra (min älskade festman) diska lite? Är det jag som är dum? Am I reaching for the stars here…? NO not realy!
En liten (irriterande) bagatell i det stora livet!

h1

Give away 2

februari 20, 2007

… Kanske det faktum att jag dekorerar min fruktsallad med granatäpple känor!
(dom har ju bara sååå fin färg)

h1

Nespresso

februari 20, 2007

Jag undrar om jag/vi har fallit in i gay fällan?
Som absolut minoritet (Halvjudisk, adopterad,bög-neger) så tänker jag ofta på stereotyper. Enligt allt vad jag är så borde jag vara:
Företagsam,snål, vilsen, ursprungssökande, fjollig, utseendefixerad, kriminell med enorm KUK!
(Shit) Fan så mycket att leva upp till!
Men när jag ser allt detta så undrar jag om det bara e fördommar eller om det kanske ligger en sanning i det?
*Företagsam – Tja… så där! (När det passar mig)
*Snål – NEJ! (Hatar snåla människor)
*Vilsen – Mmm. Kanske lite, jag har ju för fan 2 mammor 2pappor och gud vet hur många syskon runt om i världen. (Vem skulle inte vara lite vilsen då?)
*Ursprungssökande – NEJ.
*Fjollig – Kom tillbax efter en flaska Bollinger.
*Utseendefixerad – Kanske lite. Ok! JA! Jag erkänner!!!
*Kriminell – Kanske lite ungdomssynder men annars nej.
*Enorm kuk – (– — – —- —–)

Men vad har jag då som e typiskt för en sån som jag?

Jag tror att min/våran NESPRESSO bryggare är en give away!

h1

En hård natt

februari 20, 2007

Inatt var mitt huvud fullt av blogg tankar, gamla anekdoter passera framför mina ögon när jag skulle somna.
Vad ska jag skriva om?
Kan jag skriva om det faktum att jag vaknade ca 5 gånger under natten vaknade av att jag rullat runt på sidan och klämt min penis under min kropp! (Det är precis därför jag vill sova med kalsingar)
Eller att jag någonstans fick lite skuld känslor för att jag än en gång var vaken efter att min man lagt sig och att jag inte gick upp med honom och åt frukost…
Kanske jag ska skriva om mina otroligt cyniska tankar om den värld jag lever i, den värld där utseende är så (sjukt) mycket värt. Där det handlar om att vara en produkt av sig själv och aldrig tacka nej till en kändis fest.
Att vara tvungen att tänka på vilka kläder man har på sig när man ska köpa en liter mjölk kl 07.48 på morgonen ifall man möter någon som kan gangna kariären på något sätt.

Ibland blir jag bara så jävla trött på allt! Samtidigt så älskar jag ju att få blommor från en främmande person efter en föreställning, (ja, jag jobbar på scenen) att få komplimanger för mitt utseende, (Efter som jag vara så jäääävla ful hela min uppväxt, i alla fall enligt en tjej i min klass i 5:an) att få beröm, beröm, beröm!!!!

Hmmm… undrar om alla (i branchen) tänker såhär?