
Otrohet, en drog?
mars 14, 2007Otrohet. Jag tror att alla har en åsikt om ämnet. Antingen har man varit otrogen eller blivit bedragen. (eller så kännar man i alla fall någon som blivet något av dem)
Jag har aldrig varit (o)trogen i ett förhållande. Inte för än nu…
Jag har alltid funnit en ny man (eller kvinna) innan jag gjort slut på mitt pågående förhållande. Jag har alltid dragits till det som är nytt o spännande istället för att njuta av det fina/trygga jag haft. Det är som att jag en gång blev beroende av uppmärksamheten och bekräftelsen av en ny människa och nu får jag kämpa aktivt för att inte ta den drogen igen. Ska erkänna att det inte har varit helt lätt varje gång… men jag vet att jag ALDRIG ska försätta mig eller min partner i den situationen igen.
Det jag undrar är följande saker.
Ser alltid gräset grönare ut på andra sidan?
Hur länge kommer mitt beroende av ny människa sitta i?
Känner du såhär när du är i ett förhållande?
Är ett öppet förhållande verkligen ett förhållande eller bara en ursäkt?
Är detta typiskt bögigt?
Tur att jag hittat en man som jag kan berätta sånt här för!!!
Jag tycker det låter som det är nerverna som talar.
Det är väl den där klyschan om ”är detta verkligen den jag vill dela resten av mitt liv med?” som ställer till det, som får tankarna att vandra.
Och vem är jag att leka expert? Jag har fan bara haft ett enda förhållande, jag är praktiskt taget oskuld. Så ta mig inte på allvar. Det går inte att lita på ett ord jag säger.
Inte typiskt bögigt.
Men gräset ÄR grönare. man ska bara minnas att det är en fråga om färg, inte upplevelse. 😉
Mmmm… Det ska jag komma ihåg! 🙂