h1

Sociopat eller Intuitiv?

februari 27, 2007

Förhållanden.
Att förhålla sig till något eller någon.

Idag när jag kom till oslo så slog det mig att jag har ett förhållningssätt till alla jag möter, jag beter mig på olika sätt beroende på situation och vilka människor jag har runt mig. Social kompetens eller en form av intällsamhet?

Att ha förmågan att läsa av människor och lägga sig på samma våglängd som dom. (Även om det man blir inte tillhör ens naturliga beteendemönster)
Är det detta som kallas god intuition? Är man en människokännare då?

Allt detta kom jag och tänka på när jag träffade två av mina gamla arbetskollegor. En av dom är egentligen inte min typ av männsika. (Låter inte helt bra, men jag menar det inte så hård som det kan låta)
Medans den andra bara klickar det med, vi förstår varandra utan ord, det räcker med en blick, en kännsla i luften för att vi ska vara på exakt samma ställe rent emotionellt!
Jag tycker mycket om båda och jag tror inte att nån av dom är direkt medveten om det som ligger i luften, det som inte går att ta på… men jag är medveten om det hela tiden.
Det är i dessa konkreta situationer av något så abstrakt som jag inser att det inte är många människor som jag kan vara bara jag med. Kanske 3-4 st.
Så plötsligt hittar man någon som det bara känns som att det e
meningen att man ska ha i sitt liv. (nästan som kärlek) Vissa gånger räcker det med ett ord och man vet att det är någon som man bara kan vara sig själv med, någon som man inte behöver dölja sina lager för utan som bara accepterar att dom finns och som inte dömmer. Det är kanske den mest euforiska känsla jag vet… Att upptäcka en ny människa! (Som man han eller hon inte var upptäckt innan) *skrattar*
Men du fattar vad jag menar, hoppas jag i alla fall.

Då undrar jag, vad exakt e det som gör skillnaden mellan kärlek och kärlek?
Vad e skillnaden mellan (äkta) vänskap och en livspartner?
(Förutom sex)

Annonser

5 kommentarer

  1. Egentligen tror jag inte det finns någon tydlig gräns. Kärlek är en social konstruktion. *bitter som fan*

    Men jag är verkligen inte rätt person att fråga heller. Människor är för mig ett enormt mysterium. Jag kommer aldrig att kunna ha vänner IRL, det är därför jag tjurar…


  2. Jsg tror det är samma kärlek, minus det sexuella. Man älskar en person och dess sällskap och vill dela sitt liv (mer eller mindre) med de personer som man känner så för. Det blir ju extra tydligt när personer försvinner ur ens liv att man faktiskt älskar personen. Och jag tror att vissa människor som man möter i livet stannar kvar, just för att det finns en kärlek och ett utbyte. Precis så känner jag för dig vännen! 😉


  3. Jag utgår från att du har en felaktig syn (enligt mig) på livet efter ditt påstående om att all vänskap inte är äkta och att allt inte är sex.

    Min verklighet är: ALLA relationer, all vänskap – är välsignad – unik.
    Energin som skickas mellan alla relationer är unik, frågan är vilken energi du väljer att skicka, vilken nivå du vill dela med dig av din verklighet.
    Se att alla relationer är välsignade och alla relationer kommer också bli det, där får energin att alltid se detta där mår du som bäst då du alltid får inspiration av inspirerande relationer.

    Nu till hur jag behövde tänka för att komma fram till ett svar, svaret att allt är ett svar på vad vi behövde veta, svaret finns i frågan, mitt svar på frågan är att det inte finns någon skillnad, förutom skillnaden du väljer att se, allt som finns är bara uppmaningar om vad vi skall göra med det vi har, här kommer en, va stark och stabil så stabila och starka relationer kan byggas.
    Vill du ha mer inspiration om mitt tankesätt så grattis, här kommer den.

    Helt sjukt detta, mitt i prick, bara för mig? Precis det jag har upplevt, fast på ett annat sätt då, och det här är ett annat sätt, ej bättre, ej märkvärdigare men en saknande bit, jag har klurat med den där frågan ett tag, fast självklart då på min nivå och det jag har kommit fram till är att allt som spelar någon roll är vad du väljer – doh, energi är till för att ges, vi kan inte ge det till alla men vi vill självklart ge den till så många som möjligt, det är bra att ge för då får man, välj bara rätt vänner som klarar av att leverera annars dras man ner, alla är på olika nivåer för att kunna ge allt man har till någon som inte kan leverera krävs enormt mycket mer energi och den kan du bara få om du klarar av att ge. Du klarar inte av att ge till någon konstant, alltid som inte klarar av att ge tillbaka på samma (utvecklings) nivå, man känner ju vad man klarar av, orkar du vara en förebild så va det annars stanna upp och ta avstamp inför en ännu större utmaning, att vara en förebild för dem du inte orkade vara en förebild innan.
    Det är ett svar på frågan som inte säger något förutom min tolkning hur man ska hantera relationer för att kunna gå vidare, va inte rädd för att hugga av en arm för att sedan få den ersatt med 29 dubbelt så starka.
    Allt är kärlek/sex/energi/vad som helst, svaret på frågan är kanske vad kärlek är för dig?
    Att vara bra på att läsa människor är att se vad människor behöver, ju duktigare du är desto bättre, du är humor, du skriver humor hela tiden, vilken nivå väljer du att skriva den på? Självklart klarar vi av att alltid leverera om vi bara väljer rätt, träna, utvecklas, tänka, ge osv. Vetskap om vem du är svaret. Antingen bygger man något på en relation eller inte, för att bygga på en relation måste den vara stadig från båda sidorna, för att den ska kunna utvecklas på bästa möjliga sätt, därför ska du välja rätt, det som är bäst för dig, men det kan vara svårt att veta ibland. Det finns bara ett sätt det funkar på, va en förebild för allt, på allt, om du känner för det, om du känner för att lyckas, för är det inte så att förebilder får hjälp. En förebild är någon som tåls att bygga på, allt går ihop igen, naturen är vacker och underbar, helt ljuvlig, varje stund är speciell, ju mer energi vi lägger i stunden desto mer får vi ut av den, stunden är vad som helst, vad som helst är aldrig de samma utan utvecklas alltid till något bättre, större, ännu mer storslaget, knepet är väll att veta allt och förstå vem man verkligen är och hur stor man är för att kunna förstå frågan på riktigt.
    Alla intryck från det som inte är du är en återspegling av det som är du, en återspegling av verkligheten speglad genom någon annan, vi kan inte förstå känslan av återspeglingen men vi kan se vart biten av intrycket passar och på så sätt få ännu större vetenskap om oss själva. Ju större bit av sanningen desto mer hjälp får du att uppnå den, ju bättre bitarna passar desto lättare är det att hålla sig kvar högt uppe över allt annat. Vänner du älskar ger dig bitarna som passar just dig, vi saknar alla olika bitar och behöver alla pusslas ihop med de rätta bitarna, vilka de rätta bitarna är vet vi inte men det är något vi kommer underfund med alltid, lidandet tar oss dit vi vill eftersom det får oss att sträva efter något bättre, ju bättre du bemästrar energin ju större möjligheter får du, frågorna vi ska ställa oss är väll vilket budskap vill vi framföra?
    Frågan vi alltid ska ställa oss är vilket budskap vill vi framföra?
    En av frågorna som vi kan leka med!
    Förslag på är, lycka, glädje, energi!
    Vad eller vilka vi vill ge detta till är något som bara du själv kan ta reda på, det är ditt val att göra vad du vill med det någon ger till dig, gör ett bra val och ge samma sak tillbaka, fast uppdaterad, gå tillbaka för att ta ett avstamp för att komma ännu längre.

    Senaste ledordet
    Fingertoppskänsla – känn av situationen för att veta vad som behövs för att få bästa möjliga utdelning, exempel är hugg som får folk att tänka till – hur långt kan man gå utan att förlora något, hur långt kan man gå utan att förlora kontrollen av man är ute efter att skapa, för att ha känsla över vad det är du skapa och medvetande över vad det är du skapar just nu, medveten fingertoppskänsla, medvetenhet om vem man är, kaotisk perfektionist, alfa omega, vi är extrem kaus blandat med super extrem perfektionism, det är de största motsatserna, vi väljer själva om vi riktar pistolen mot måltavlan eller i munnen, vi väljer själva hur träffsäker kulan ska vara på målet, är det ett öra vi ska skjuta av eller en poäng att samla in, upp, ner, stöta ifrån, bygga vidare på, oändligheten finns bara åt ett håll och det är mot oändligheten, inget kan bli mindre än noll men noll kan inte existera, det du delar får du två delar av, det du förstorar kan du alltid förstora igen, men vad är att missa målet? Det går inte att missa målet, det är totalt omöjligt, frågan är väll bara när vi träffar, tankar som tar mig ifrån här känns o hel, det är bara en sådan tanke som skulle kunna få mig att känna mig lyckad med allt, att ge ett svar på allt och min egen fråga, så vad är då frågan vi ska ställa oss? Nej men vad kul, jag lyckades svara på frågan, mitt svar på vad skillnaden mellan kärlek och kärlek är, ingen kärlek är den andra lik, all kärlek är unik, alltid totalt unik och alltid totalt obegränsad, det är skillnaden mellan all kärlek. För att bygga något måste man ha ett mål, en tanke med det man gör, har inte jag en tanke om mitt mål så går jag bara i blindo, jag kommer ingen stans, jag kanske säger saker som kan vara rätt intressanta men de betyder egentligen inget förutom det du väljer att de ska betyda, men när målet bli suddigt försvinner energin från det man skapar, för att alltid skapa bäst så vet bäst, vet du bäst, vet du bäst, vilket du alltid självklart gör så skapar du bäst, därför ska du alltid veta vad du vet bäst, för att bygga vidare på en relation, för att bygga vidare på den handlar det om att veta bäst, vet bäst gör man tillsammans genom att dela samma mål, samma sanning, samma tanke om vad allt handlar om. Skillnaden mellan kärlek och kärlek är avståndet mellan skillnaden på kärleken och kärleken gånger målet upphöjt i livet gånger allt. Mitt svar på frågan är då, förstå inget förutom det ända som spelar någon roll, varför ska du behöva bry dig om något du inte behöver bry dig om för att kunna få allt du behöver? Förstå bara en sak och det är att alla relationer är till för att du ska få ge en bit av dig själv som fattas, varje gång du ger en bit av dig själv till någon annan så ger du dig själv en bit av dig som den andra inte hade, samtidigt får du då tillbaka en bit av dig själv som du saknade och som du inte kunnat finna själv, fingertoppskänsla om vilken bit av dig som fattas är svaret på skillnaden mellan kärlek och kärlek, och då handlar det om förståelsen, din egen verklighet om vad skillnaden är på två ord som saknar betydelse, utom betydelsen du ger dem.


  4. Pontus:
    Tack för att du delade med dig av dina tankar. Jag uppskattar det mycket!
    Du verkar vara en intressant o klok människa, som liksom jag ägnar en del tid o tankar.
    Tack i alla fall!
    Mvh.
    NN


  5. Tack för allt själv!



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: